Första advent.

I år har jag en adventsserie. Varje advent kommer jag att publicera en VÄLDIGT GENOMTÄNKT och HELT FANTASTISK dikt!

FÖRSTA ADVENT!
Av: Susanna Martelin

Idag är det första advent

och det första ljuset är tänt.

Är det något särskilt som har hänt?

Något vi undrat, tänkt på eller känt?

Kanske har du börjat köpa julens klappar?

Börjat slå in prylar och rimmat på etikettlappar?

Letat på Internet efter hjälpande appar?

God jul pappa, här är en deckare och strumpor,

god jul kusin, ett träningsredskap för att minska på dina... rumpor.

God jul du stressade, kanske får du en upplevelse eller presentkort på spa,

det är du väl värd att ha, så som du sliter varje da'!

För man måste ju jobba så att man har råd att köpa

om det så kräver att man måste omstöpa

sig själv och allt som upp på denna jorden vandra,

bara vi får lika mycket grejer som alla andra.

Inte finns det väl längre något slaveri?

Det avskaffade ju vi!

Eller okej, kanske var det någon annan, men det var länge sedan,

så länge sedan att vi glömt det redan.

Men vems små barn är det som gräver fram glittret i ditt julklappssmink,

vad är det för päls i din nya jackas krage, kommer inte den från en mink?

GLAD FÖRSTA ADVENT!

Stilstudie i and-lighet.

(Jag är från Göteborg! Frågor på det?)

Såja. Karaktärerna surar på varsitt håll. Jag är sömnig, ovillig inför måndagens arbetsdag, men nöjd över att ha segrat över kapitlet.

Notera anden (akut accent)!

Igenom och förbi hindret.

"Om alla gör sitt jobb går det djävligt mycket lättare!"

Käre Jesus, det här kapitlet.

Mina karaktärer grälar med varandra. De talar hela tiden i undertext, vilket resulterar i att jag i min tur  skäller på dem. "Sådär gör man inte. Gräla ordentligt!"

Nu har jag hotat med att det inte blir någon jämrans roman om de inte skärper sig. Det borde lära dem.

Redigeringsveckan.

En vecka tjänstledigt för att redigera romanen. Så hur gick det?

Det gick bra. Jag tog ledigt för att skriva, och jag skrev. Jag la till i snitt två nya kapitel om dagen, tog bort en del och gjorde om. Läste igenom, ändrade, ändrade inte. Gosade, bråkade, grottade, köttade, snusade.

Världens minsta tumme!

Jag och Johan åkte till ön över helgen. Tittade på löven, eldade, plockade svamp, påtade i landet. Tänk att det fortfarande växer sallad ute, i november. Vi hittade en morot och den sötaste rotsellerin någonsin. Jag skrev, tjafsade med manuset, skrev lite till.

Treenigheten: dator, synopsis och te.

Såhär såg min arbetsplats ut större delen av veckan. Det är världens bästa arbetsplats och världens bästa arbete. Jag ville aldrig sluta.

Paus. Annan sorts bok.

Jag hann nästan klart, men inte riktigt. Några nya kapitel att skriva, några gamla att städa i. Sedan är det dags att skicka till förlag för första gången. Jag är mer än redo för det, snart är romanen det också.

Det är segt att vara tillbaka på kneget igen. Jag vill sitta vid mitt fönster, fortsätta. Jag har så länge försökt och kämpat för att kunna skriva på heltid, på riktigt. Nu, äntligen, vet jag att jag kan det.

Livet är gott.

Igår var jag på spa. Imorgon påbörjar jag en veckas ledighet för att redigera romanen en gång för alla.