Sensommarfägring

Vi har varit en vecka på Ön. Det växer och frodas fortfarande i landen där, mest grönsaker, men även en del blommor.

Som luktärter.

En hel brokig buske.

I massa härliga färger.

Och ringblommor.

Orangea (fast brandgula ser bättre ut i skrift).

Och gula. 

(Med blåa Crocs, som egentligen är svärfars. Han blir alltid lite butter över att jag aldrig lämnar hans Crocs ifred. "Du kan väl ta dem i din storlek istället?" Käre svärfar, dina ÄR i min storlek. Jag har större fötter än man kan tro.)

Jag älskar luktärter. Jag blir så glad av att plocka dem.

Tillsammans med ringblommor blir de en påminnelse om min brudbukett, som bestod av just de här sorternas blommor, tillsammans med olika kryddörter. Som de doftade! Det var en underbar bukett.

Liksom den här. Vilken skatt.

Göra plats, få plats.

På ön har allt en annan takt. Det är så tyst. Luften har mer syre. Natten är mörk och full av stjärnor och ger en sömn som slukar mig. Allt är enklare. Vi eldar. Lagar mat. Sover. Talar. Går. Havets doft fyller hela huvudet. Ejdrarna ropar och flyr när vi kommer. De välta träden ligger kvar, rötterna i vädret. Vi klättrar på klipporna. Går över en sandstrand och tittar på bråten som blåst in. Allt är vind och vatten och jord. Jag hör vad jag tänker. Tankarna stillar sig, kommer en och en. Nya idéer får ryggrad, gamla idéer får mer hud, naglar och vitala organ.

Johan gräver ett nytt land, sliter med rotknölar och ljung. Klyver ved och gör kanter. Vi fyller igen hålet, stubbar, stockar och grenar, ett lager sandig jord, ett lager fetare jord, ett lager tång. Kroppen tycker om att arbeta, jag tycker om att gräva för att odla istället för att prata om att odla. I landet tänker vi oss tomater, kanske purjolök och jag vill testa ”tre systrar”, en permakulturkombination av squash, majs och bönor som får växa om varandra.

Varje gång vi är här minns jag varför jag längtar efter att få bo på landet.

Stilstudie i and-lighet.

(Jag är från Göteborg! Frågor på det?)

Såja. Karaktärerna surar på varsitt håll. Jag är sömnig, ovillig inför måndagens arbetsdag, men nöjd över att ha segrat över kapitlet.

Notera anden (akut accent)!

Igenom och förbi hindret.