Jamen du då ditt djävla hetero

Det händer ibland att random hetero, någon jag känner eller en för mig okänd person, känner ett behov av att kommentera homo- och bisexuellas sexualitet. Dessa kommentarer handlar om hur uppenbart det är att den kommenterade inte är hetero, ibland med inslag av irritation över att den kommenterade visar upp sin sexualitet. Varför måste vederbörande klä sig så homosexuellt? Varför måste vederbörande bete sig så homosexuellt?

"Det är så uppenbart att han är bög."

"Man ser verkligen att hon är lesbisk."

"Alltså, jag har inga problem med homosexuella, men jag fattar inte varför man måste göra en grej av det."

"Varför måste de överdriva så?"

Jag blir lika irriterad VARJE gång jag måste höra den här typen av uttalanden. 

För det första förstår jag inte behovet av att vara Captain Obvious. Så du har upptäckt att personen du pratar om är bög/flata/whatever. Jaha, liksom. VARFÖR behöver du kommentera det? Vad är det du vill ha sagt?

För det andra: Din sexualitet då? 

Du tror väl inte att din sexualitet är höljd i mystiska dimmor? 

Förlåt om jag vänder upp-och-ner på din världsbild, men tro mig när jag säger: din sexualitet är precis lika uppenbar som den utpekade homosexuellas. Du klär dig som ett hetero. Du beter dig som ett hetero. Faktum är att du antagligen gör en grej av att du är hetero. Att du sedan kanske inte är medveten om det är en helt annan sak. För du är ju normen. Och visst, det är vanligare att vara heterosexuell än att vara homo-eller bisexuell. Därför borde heterosexuella inte behöva stoltsera med sin sexualitet. Inte behöva göra en grej av det. 

Trots detta svämmar vårt samhälle över av heteropropaganda. Mainstreammode baseras på heterosexualitet, på vad som anses manligt respektive kvinnligt. Musiken skrålar om love sweet heterolove och Justin Bieber stönar oh girl och Beyonce wailar oh boy. Vill du läsa en bok om heterosexuella relationer? Plocka upp vilken som helst. Så har vi reklam, media, populärkultur. Reklam och media lär oss hur vi ska bli sexiga för det motsatta könet. Så gott som alla tv-serier behandlar heteroförhållandet på något sätt, om det så är humoristiskt eller allvarligt, fiktion eller fakta. Så gott som all reklam visar upp heterosexuella personer i olika heterosexuella situationer, för att sälja något. Det finns särskilda tidningar om hur man är som heteromamma eller heteropappa eller hur man ordnar ett heterobröllop. Delar av sjukvården förutsätter att du är heterosexuell, till exempel när du har kontakt med mödravården för att du ska föda barn, (eller för all del när du går till vårdcentralen). 

Ska jag fortsätta? Jag kan fortsätta.

Så innan du öppnar käften nästa gång, random hetero så kanske du ska tänka efter lite. Vem är det som gör en grej av sin sexualitet, egentligen? Vem är det som överdriver, egentligen?

Ett piller av järn

Ibland kan det hända att en behöver fylla på sina järndepåer. En kan ha haft oturen att bli anemisk, eller så råkar en bara vara lite gravid eller blodgivare. Tyvärr är det sällan särskilt lattjo att äta järntillskott. Min erfarenhet av de vanligaste tabletterna (Durofen, Niferex) är att jag efter att ha tagit en tablett aldrig mer bajsade forever and ever. Resultatet av det? Resten av tabletterna fick snällt ligga kvar i paketet. När det blev dags för mig att börja äta järntillskott den här gången är det en underdrift att säga att jag bävade inför det.

Nu blir det skamlös reklam här på bloggen. (Om Cederroth känner för att betala mig för att jag äter deras tabletter och gör reklam för dem, så är det helt okej. Min mejladress står till höger.)

Jag har nämligen hittat ett par järntabletter som inte fuckar upp magen. Faktiskt så händer inget särskilt när jag äter dem. Dessutom består de av hemjärn, som lättare tas upp av kroppen än icke-hemjärn. Win-win.

Enter Hemofer.

Tadaaa!

Det till och med står att det är skonsamt för magen! Och så är det en bloddroppe på också. För det... Är pedagogisk. Eller så.

I alla fall! Om du behöver extra järn kan detta vara tabletten även för dig! Jag bara säger.

Vad ska barnet heta?

Jag får ofta frågan om jag och J har tänkt på namn till vårt kommande barn. Självklart har vi det! Namnen har varit bestämda länge. Conan om det blir en pojke, Pocahontas om det blir en flicka och blir det en hen ska hen heta Conahentas. Såklart!