Egentligen skulle det vara ett annat inlägg här idag, men så blir det inte. För jag har just fått veta att min anställning upphör den 26 oktober. Och jag har väldigt ont i käken. Googlar man på "ont i käken" får man reda på att det kan vara ett tecken på hjärtinfarkt. Vilket är lite upplyftande och överraskande, eftersom alla symptom man googlar på alltid brukar vara tecken på HIV.
Jag är okej. (Förutom den där hjärtinfarkten då.) Det känns mest sådär
som det gör när man är i ett dåligt förhållande. Och den djäveln gör
slut. Och man har lust att skrika: "NÄ! FÖR JAG GÖR FAKTISKT SLUT MED
DIG!" Men det gör man förstås inte. För man vill ju gärna få fina
vitsord.
Det finns helt enkelt inte pengar till att jag ska få vara fortsatt anställd. Man kan tycka vad man vill om det. Själv vet jag inte riktigt vad jag tycker just nu. Mer än att jag tycker att jag borde få gå hem tidigt. Utan att det blir minus på flexen.
2 kommentarer:
Förstår känslan! Var ju inte så överförtjust i mitt jobb, men att bli varslad känns inte kul... som du skriver, det är ju man själv som ska ta tag i det och göra slut på eländet... inte tvärt om. Ska hålla koll åt oss båda! Kram
Jag håller med dig om vad du håller med mig om. :) Dito på allt. Kram!
Skicka en kommentar