Förlossningstema, del 1: Födelsedagskalasförlossning

Som vi alla vet är födelsedagen den dag då man är född. En dag som brukar högtidhållas världen över medelst olika sorters födelsedagskalas. Vanligtvis brukar man bli firad första gången då man fyller ett år. Men ens första födelsedag är ju faktiskt dagen då man faktiskt blir född, så varför i hela fridens dag vänta ett helt år för att fira födelsedag? Rimligen borde man ju få sin allra första, ursprungliga födelsedag firad! Detta tar vi fasta på i förlossningstemas första del: vi kör en födelsedagskalasförlossning!

På födelsedagskalasförlossningen är det inte bara jag och Johan som är bjudna. Vi har även samlat barnets blivande släkt och eventuella blivande vänner tillsammans med deras föräldrar. Det blir en smula trångt och svettigt i förlossningsrummet, men alla måste faktiskt inte vara där inne samtidigt utan kan lösa av varandra. Johan är ganska upptagen med att klappa mig på ryggen och badda min panna med en kall handduk och jag är ju också lite upptagen om vi säger så, varför de praktiska bestyren får skötas av gäster och personal på förlossningen.

Medan jag svettas, badar badkar och guppar på pilatesboll förbereds kalaset. Någon tar på sig att koka korv till korv med bröd. Först testas det att kokas korv i autoklaveringen (stället där sjukhusets olika instrument desinficeras medelst jättevarm vattenånga), men korven löses upp bland skalpeller och tänger och det blir tillfälligt lite dålig stämning. Sedan kommer någon på att det ju finns ett kök på förlossningen och således ockuperas det. Där sitter några barnmorskor och tar igen sig, men de får faktiskt hjälpa till att blåsa ballonger och serpentiner, men det gör de så gärna, de har inget bättre för sig faktiskt.

Inget födelsedagskalas utan clown! Ej heller en födelsedagskalasförlossning utan clown!

Wanna balloon?

Det finns sjukhusclowner, men de är upptagna med att mima för barn med cancer, så anestesiologen får hoppa in. Han kan inte göra ballongdjur, men kan en massa andra tricks. Till exempel gör han tricket "floppy arm" på sig själv, genom att injicera sig med muskelavslappnande. Armen hänger och dinglar och alla barn och föräldrar hurrar. Sedan gör anestesiologen "floppy face" på en av barnens mammor och det blir temporärt lite dålig stämning i förlossningssalen. Men då kommer barnmorskorna in med korven och så är alla glada igen, utom jag som vrålar i en värk så att folk sprätter till av förskräckelse och spiller senap och ketchup på golvet.

Det verkar som att det kan ta lite tid innan själva födelsedagsbarnet kommer, så gästerna roar sig med olika lekar. I korridorerna kör de "Ett, två, tre, rött ljus!" och vanlig hederlig kurragömma, det finns ju så många olika rum och förråd att gömma sig i. Några barn leker mumie och lindar in varandra i gasbinda. Sedan upptäcks att ett barn har gjort en helgipsning av ett annat barn och då blir det lite dålig stämning igen. Men då kommer en pediatriker in med tårtan och alla hurrar igen, för tårtan är ju fantastisk!

Grattis och välkommen!

I ena änden av förlossningssalen har ett presentbord inrättats, där alla gäster har fått lägga bebisens födelsedagspresenter. De har fått gissa ordentligt vad bebisen kan tänkas önska sig på sin första födelsedag! Där finns allt en bebis kan tänkas vilja ha och behöva!

Jag mår vid det här laget lite dåligt, främst för att några av papporna har lagt beslag på lustgasen och sitter och suger i sig av den för glatta livet. Ett barn nappar till sig sprutorna med koksaltslösning och sätter rask några kvaddlar på ett annat barn, som börjar gråta. Stämningen blir återigen lite dålig, men då kommer en undersköterska in och kör fiskdamm bakom ett draperi. Förutom godis finns det lite olika skojiga tabletter i påsarna!

Jag har vid det här laget börjat få krystvärkar och gästerna börjar samla ihop sig för att vara förberedda på födelsedagssången. Det blir en smula otåligt i församligen, eftersom själva krystskedet tar längre tid än vad de hade väntat sig. En del ler tålmodigt, medan andra inget gör för att dölja sin irritation, tittar på klockan och suckar. Jag vrålar och ylar och svär och rätt vad det är tittar bebisen ut och då sjunger alla "Ja må hen leva!". Sedan blir det presentation av bebisen och presentöppning och jag får en rejäl sup från en flaska läkarsprit.